fredag, maj 29, 2009

Utöka totalförsvarsplikten: vatten på kvarnen

Långvariga läsare vet att jag de senaste åren då och då propagerat för att det inte bara är fel att avskaffa den allmänna värnplikten, den borde tvärtom utökas till en allmän totalförsvarsplikt som omfattar samtliga svenska medborgare och där den största delen av de värnpliktiga skulle utföra civila, vapenfria uppgifter. Argumenten för är att yrkesarméer inte går att lita på och att värnplikten är en av de få arenor där verkligen alla sorters människor möts över olika demografiska gränser. Ett längre inlägg från 2006 på temat: Utöka Totalförsvarsplikten!

I DN den 26 maj argumenterade Göran Rosenberg för att en allmän samhällsplikt skulle vara ett sätt att  "stärka banden mellan medborgarna och samhället, och mellan medborgarna och medborgarna." och följde nästa dag upp med ett något mer detaljerat förslag för hur en sådan samhällsplikt skulle kunna genomföras.

Jag delar inte alla delar i Rosenbergs bakomliggande argumentation, dvs att den "nationella samhörigheten" bör stärkas - om man har en någotsånär relativistisk inställning till nationalstater och nationell gemenskap är det svårt att vifta med flaggan utan att bli ironisk - men i grunden har han rätt. Avstånd mellan människor leder till ett samhälle i sönderfall.

De senaste decennierna har man aktivt uppmuntrat detta sönderfall genom att införa en lång rad av valmöjligheter i den offentligfinansierade välfärden, som alla lustigt nog leder till att rika människor och fattiga människor skiljs åt, både geografiskt och kvalitetsmässigt. Som Rosenberg skriver tenderar frivilligheten att vara självsegregerande.

Idén är inte ny eller unik: liknande institutioner finns i många andra länder (Rosenberg listar USA, Frankrike och Storbritannien som exempel). 

Rosenbergs artikel möttes av i princip kompakt oförståelse från höger och vänster. Badlands Hyena ironiserade över "en slags standardiserande plikttjänst med en slags mild hjärntvätt så att ungdomarna förstår att de lever i den bästa av världar." medan nyliberalerna reagerade som man kunde förvänta sig: "Ett utomordentligt jävla dåligt förslag är vad det är. Thatcher säger det bäst när hon säger: 'There´s no such thing as a society'".

Förslaget upplevs som en blast from the past med konservativ nationalkänsla, den paternalistiska förtryckarstatens åtekomst, den mystiska nationella samhörighetskänslan etc. Så konstigt behöver det inte vara. Ett samhälle har plikter och rättigheter. Skolplikt, värnplikt, tjänsteplikt, och what not är inget hinder mot individuell frihet och förverkligande av våra bästa stämningars längtan, och att rädda oljeskadade fåglar i sex månader ihop med Ali Hussein kommer inte att göra Carl af Plöös till en hjärntvättad nationalist. 

Lite glad blev jag ändå när Henrik Bredberg i ob lib Sydsvenskan höll med Rosenberg till fullo. "Kostsamt? Säkert. Men skrämmande kostsamt kan också det atomiserade samhället bli, med ett avgrundsdjupt främlingskap, där var och en enbart tänker på sig själv. Det samhället behöver man inte vara en röd jävel för att frukta."

Läs om initiativen i 

2 kommentarer:

chlott sa...

Ibland (ofta) är du mycket mycket bra. Detta är en sån gång.

Rasmus sa...

Jag är helt med på båten som jag kanske antytt. Möjligen vill jag dra det hela lite längre och se det som en del av ett post-produktivitistisk delandet på allt som är riktigt tråkigt i samhället (typ att städa toaletter).