tisdag, oktober 21, 2008

Förändras eller dö: Obamas kampanj och förnyelsen av folkrörelsearbetet inom s

Zack Exley - liberal aktivist och professionell valstrateg - skriver i sin artikel The New Organizers, Part 1: What's Really Behind Obama's ground game på the Huffington Post om hur det stora med Obamas kampanj är att den verkligen har lyckats mobilisera. Istället för att dra ihop frivilliga och sedan ge dem instruktioner från högkvarteret och vänta på leveransen (och klaga när leveransen uteblir) menar Exley att Obamas kampanj lyckas så väl (med att värva frivilliga, registrera väljare, öka valdeltagandet, ordna sammankomster, dra in pengar etc) för att man inte är rädd för att ge folk ansvar.

Ansvar för att göra upp planeringen, koordinera frivilliga, utarbeta detaljstrategin efter de lokala betingelserna. Samtidigt som det finns en central planering, utbildningsstöd, en klar ansvarsfördelning. Kort sagt: kampanjen är (enligt Exley) den första som på ett lyckat sätt klarar av att vara BÅDE bottom-up och top-down; både emanciperande på lokal nivå och koordinerad på nationell nivå.

Volontärer talar lyriskt om hur arbetet i kampanjen har gjort dem till bättre människor, hur de för första gången i sina liv har börjat fundera på hur de kan ge någonting tillbaka till samhället och kanske börja engagera sig permanent i frivilligarbete.

Europeiska valstrateger har en tendens att antingen okritiskt låna in grepp från amerikanska valkamanjer (jag minns bland annat ett robocall från Göran Persson som uppmanade mig att rösta i kyrkovalet 2005) eller att avfärda dem men att amerikansk politik är så olika europeisk att det helt enkelt är meningslöst att försöka.

Jag tror att det är av yttersta vikt för arbetarrörelsen och socialdemokraterna i Sverige att försöka förstå vad det är som Obamas kampanj har gjort i USA. Förstå, tänka efter, och sedan skaka liv i det som fortfarande kallas för en folkrörelse. Genom att kombinera lokalt ansvarstagande och nätverkande och nationell koordination skulle man på så sätt kunna revitalisera rörelsen på ett sätt som inte bara vinner val utan också förändrar samhället.

Många inom partiet skulle svara på det här att det redan är så: Vi är redan en folkrörelse. Vi har redan självständiga, livskraftiga organisationer ute i landet. Vi har högt i tak. Vi har utrymme för personliga initiativ.

Nej, så är det inte.

Och nej, jag tror inte heller att Obama är socialdemokrat - oavsett vad McCain säger - och jag tror inte heller att hans kampanjorganisation är mer intresserad av individens frigörelse att förverkliga sina bästa stämningars längtan än att ta kontroll över världens maktcentrum. Men Obamas kampanj har byggt upp en infrastruktur för förändring i åtminstone ett dussin stater.

Vore det möjligt att göra något liknande i vår enda?

PS: Läs också om hur de borgerliga partierna försöker låtsas vara inkluderande och om hur deras egna sågar dem.



Pingat på intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

2 kommentarer:

Erik Berg sa...

Är det sant? I kyrkovalet? Säker på att det inte var direkt från herran?

Obamakampanjens infrastruktur är sjukt inspirerande. Bara att volontärer via hemsidan kan skriva ut datorgenererade kartor med besökslistor till obesökta väljare i sitt postnummerområde ger mig rysningar av välbehag, även om det inte är det mest bottom-up-aktiga...

Nils sa...

Erik: säker var man ju inte. Men i A-kommunen var det många som undrade exakt vid vilken tidpunkt som samtalet skulle komma för att man skulle kunna vara hemma och ta emot...

Obama: True. True.