tisdag, augusti 14, 2007

Politikens (icke-)närvaro på Facebook

Om bloggar var grejen 2005 och YouTube 2006, så är Facebook 2007 års IT-bubbla i Sverige. Ok, bubbla är väl kanske inte rätt ord - det finns anledning att tro att alla dessa tre verktyg kommer at användas i flera år framöver - men på grund av den enorma spridning som de har fått under mycket kort tid med medföljande hype i traditionella medier blir fenomenet onekligen en smula uppblåst.

Igår skrev jag om de svenska politiska partierna och YouTube. Som Colin Delany skriver i sin Online Politics 101 tänker folk inte alltid över vad de vill göra med ett nätburet verktyg eller vilken målgrupp de vill nå:

"Maybe X is all they've ever heard of doing, or perhaps it's something their executive director's cousin is really keen on, or maybe another organization did and it looked cool."

Den politiska närvaron på Facebook verkar följa denna logik.

Det finns en enorm mängd olika "grupper" - diskussionsfora/propagandacentraler/etiketter att sätta på sig själv - som man som Facebook-användare kan gå med i. Själv är jag exempelvis medlem av (bland annat) Sveriges Förenade Studentkårer, By "Other" I mean socialist, Jan Eliasson och Klubben för inbördes beundran. SFS-gruppen är tänkt att fungera som ett fikarum för gamla studentpolitiker, "By 'Other'..." är en petition till ledningen för Facebook att tillåta användare att beskriva sig själva som socialister i sin presentation, "Jan Eliasson" handlar om att gilla - ja, ni fattar och "Klubben för..." är en klassisk skämtgrupp.

Det är väldigt enkelt att starta upp en grupp, att bjuda in folk till den och att gå med i den. Det betyder (oftast) inte att gruppen fyller en funktion. De flesta partierna och ungdomsförbunden har Facebook-grupper: Socialdemokraterna, SSU, MODERATERNA...YEAH!, MUF, etc.

MUF är störst med i skrivande stund strax under 500 medlemmar, men trots det stora medlemsantalet är det inte någon livligare aktivitet i gruppen. En diskussion med ett fåtal inlägg (om det amerikanska presidentvalet), ett tjugotal postningar på "the wall", tio fotografier osv. Det samma gäller för de andra politiska grupperna. Det är uppenbart att man i det här skedet satsar mer på att skaffa sig så många medlemmar som möjligt än att faktiskt använda sina Facebook-grupper till något. Möjligen används grupptillhörigheten mest som ett politiskt statement, eller för att det ger möjlighet att enklare spåra gamla bekanta från politiken.

Det ska bli intressant att se om Facebook-grupperna kommer att bli viktigare instrument för politisk kommunikation framöver, när barnsjukdomarna botats. Kommer grupperna att fortsätta att vara främst interna fora för aktivister, eller kommer de också att fylla en funktion för sympatiörer - eller politiska motståndare? Det har startats flera internationella grupper - Europeiska socialistpartiet och en "global" grupp för socialdemokrater t ex - vilken påverkan kommer det ha för framväxten av en global debatt?

Det stora landet i väster är som vanligt långt före. Där blev det en stor nyhet när Rudy Giulianis dotter gick med i en grupp för Barack Obama. Gruppen, "Barack Obama (One Million Strong for Barack)" har, i skrivande stund, över 300 000 medlemmar och betydligt livligare aktivitet. Även här är det dock viktigast med själva storleken. Det återstår att se vilken betydelse som Facebook kommer att ha för det demokratiska primärvalet och sedan presidentvalet 2008.

För övrigt noterar jag att användaren Centerpartiets Ungdomsförbund inte har några vänner.

Kolla in det här också:

Inga kommentarer: