tisdag, maj 08, 2007

Ave avtalsrörelse

Årets avtalsrörelse bjuder som vanligt på dramatik, ordentlig facklig kamp och diverse absurditeter.

Om man inte kan få nog av avtalsrörelser kan man läsa Kjell-Olof Feldts bok "Alla dessa dagar - i regeringen 1982-1990". Halva boken handlar om avtalsrörelser. Varenda liten procent redovisas, och Feldt är lika rädd för inflationsdrivande lönehöjningar varje gång. Resten av boken innehåller bland annat Feldts försvar för socialismen och löntagarfonderna, samt ovedersägliga bevis på att Erik Åsbrink är en suspekt typ, men det är som sagt avtalsrörelserna som fastnar i minnet.

Ibland blir det till och med roligt. I följande utdrag berättar Feldt om avtalsrörelsen 1986, då läkarna går ut i strejk:

"När SACO varslade om sin strejk blev arbetsgivarsidans motreaktion att varsla om lockout för 40 000 SACO-anslutna lärare fr o m den 2 juni. [...] Skickligheten ansågs ligga däri, att denna stridsåtgärd bara skulle drabba lärarna och inte tredje man - vilket annars var nästan oundvikligt i den offentliga verksamheten - eftersom skoleleverna ganska snart skulle gå på sitt sommarlov. Lärarna skulle således stängas ute från sina arbetsplatser och mista sin lön när de ändå inte hade något arbete att uträtta där.

Denna uträkning visade sig vara fel. Bland de statsanställda lärarna utbröt en helig vrede över att de drabbades av arbetsgivarnas åtgärd mot en strejk som bedrevs av landstingsanställd vårdpersonal. De svarade med att vägra skriva ut elevernas vårbetyg. Över detta utbröt en ännu heligare vrede bland eleverna och deras föräldrar [...]. Tiotusentals ungdomar strejkade i sin tur och demonstrerade, inte mot sina lärare utan mot regeringen. [...]

Det kunde bara sluta på ett sätt: den 31 maj gav regeringen direktiv till Statens arbetsgivarverk att dra tillbaka varslet om lockout. Sedan blev utvecklingen om möjligt än mer tragikomisk: den 16 juni avblåste SACO sin strejk. Läkarna och sjuksköterskorna ville ha semester - med ordinarie lön. Efter en stärkande vila var man sedan beredd att börja slåss igen." (s. 291f)

(Feldt, Kjell-Olof, 1991. Alla dessa dagar - i regeringen 1982-1990. Stockholm: Norstedts)


För övrigt: Katrine Kielos är bäst just nu och ger mig hopp.

Inga kommentarer: