onsdag, november 08, 2006

Avpolitisering av högskolorna: nja

Jag har tidigare spekulerat om hur regeringen egentligen tänker gå tillväga för att utse nya ledamöter i högskolestyrelserna. Man har ju tidigare från alliansens sida sagt att de ska "avpolitiseras", vilket torde innebära att politikerna skulle försvinna. Det är i alla fall så det har tolkats. Samtidigt sades att högskolorna själva skulle få bestämma över vilka som sitter i styrelserna. Frågan gällde hur regeringen skulle göra i det fall en högskola själv ville ha någon politiker i sin styrelse. Jag skickade en fråga om detta till Utbildningsdepartementet, som naturligtvis inte har besvarats. De har väl annat att göra.

Efter ett klargörande i Sydsvenskan av utbildningsministern - förlåt - statssekreteraren Peter Honeth är det nu klart att regeringen inte har några som helst problem med att politikerna sitter kvar i högskolestyrelserna, om lärosätena skulle tycka att det var en bra idé. "Avpolitiseringen" bör alltså tolkas som att regeringen inte ska tvinga på högskolor politiker som de inte vill ha. Bra att vi fick det utrett. Sydsvenskans vinkling på artikeln (regeringen "säger upp" Allan Larsson osv) blir därmed obegriplig.

Det framgår dock också att regeringen fortfarande ska utse majoriteten av ledamöterna i högskolestyre, vilket är raka motsatsen till vad man talade om i valrörelsen. Pikant. Ledamöter ska dock utses "på förslag" av högskolorna, vilket låter som någon sorts pragmatisk kompromiss.

Fast det hade varit ganska konstigt om regeringen helt hade låtit nära 40 gigantiska myndigheter styra sig själva utan inblandning utifrån. Vad sägs om att låta Försvarsmakten bestämma över sig själv, exempelvis? Bara militärer i styrelserna, det måste ju bli kalasbra!

Nåväl. Även med det urvattnade förslaget finns det risk att högskolestyrelserna förlorar i handlingskraft, vilket också Dagens Nyheters ledarsida uttrycker farhågor för:

Därmed avlövas styrelserna på makt och förvandlas till rundningsmärken för handlingskraftiga ledningsgrupper. I praktiken blir de meningslösa papperskonstruktioner.

DN. kommenterar också det faktum att de borgerliga partierna, när de väl hamnade i regeringsställning, överhuvudtaget har svårt för konceptet "avpolitisering" - inte minst i ljuset av den politiska utnämningen av Per Unckel (m) till landshövding i Stockholm.

Regeringen kommenterar också, i Ekot:

Det har varit en tradition att det har växlat. Det har varit en socialdemokratisk eller socialistisk landshövding en period, nästa gång har det varit en borgerlig. Det har växlat så. Nu har det varit Mats Hellström, som är socialdemokrat, och nu var det dags för en borgerlig, säger Mats Odell.

Jaha. Så kan det gå.

3 kommentarer:

Ulf Bjereld sa...

Läste också DN:s ledare igår. Mycket bra. Regeringen verkar även här vara helt valhänt när svepande och enkla valkampanjslogans skall omsättas i praktisk politik.

Nils sa...

Det är klart. De borgerliga partierna har ju i själva verket varit helt med på partigången när man har utsett bland annat landshövdingar. Då är det inte konstigt om de fortsätter en gammal tradition utan att reflektera över det.

Göran Koch-Swahne sa...

Förslaget att "avpolitisera" är absolut o-traditionellt. Universitetsstyrelserna har alltid styrts uppifrån ända sedan den tiden kungamakten personligen finansierade (de gustavianska arvegodsen).

När Academia Carolina grundades blev Eric Lindschöld kansler, samtidigt som hans mentor, dvs vad som dåförtiden kallades patronus; beskyddar, Rikskanslern MG De la Gardie Kansler för Uppsala.

Beträffande Undervisitetsstyrelsernas makt, minns jag från mitt eget Fakultetsråd hur US:s beslut om (viss) rättsäkerhet för studenten möttes med kommentaren:

Men det här är ju bara Universitetsstyrelsen - det har inte med oss att göra!