onsdag, oktober 18, 2006

Ett barn är fött

Från USA rapporteras det att medborgare nummer 300 000 000 just har fötts. Själv sitter jag och skriver på en hemtenta om befolkningsgeografi. Befolkningstillväxt i korthet: med ekonomisk och social utveckling följer sjunkande mortalitet (folk dör inte längre av lättbotade sjukdomar eller undernäring) och, ungefär ett århundrade senare, sjunkande fertilitet (folk föder färre barn eftersom man inte behöver vara orolig för att de ska dö i späd ålder och för att de slutar att bidra ekonomiskt till familjen och istället börjar utgöra en kostnad).

Detta innebär en mycket stor befolkningstillväxt som sedan stabiliseras på en betydligt högre nivå. Sverige är ett bra exempel, som ökade sin befolkning från 2 miljoner i slutet av 1700-talet till 9 miljoner idag - trots att en miljon utvandrade till Amerika. Och idag har vi en extremt låg fertilitet - vår befolkning hade minskat utan invandringen.

Stora delar av the region formerly known as Tredje världen har sjunkande mortalitet men fortsatt hög fertilitet. Det leder till problem eftersom det är svårt att föda, utbilda, och sysselsätta så enormt många människor. Européerna, som hade samma problem under 1800-talet, kunde utvandra till Amerika och Australien. Afrikanerna har inte samma möjlighet. Vi dränker dem i Atlanten eller Medelhavet istället.

"Befolkningsexplosionen" är inget hot på lång sikt mot mänskligheten, som man trodde på 1960-talet. Om vi bara ser till att det ökade välståndet fördelas solidariskt över världen kommer den ekonomiska utvecklingen att komma alla till del, och med förbättrade jordbruksmetoder och bättre resursanvändning kommer vi att kunna bli fler på jorden utan att det behöver innebära en katastrof.

Men i det övergångsstadium som vi befinner oss i nu, bör den rika delen av världen ta ett betydligt större ansvar för att utjämna skillnaderna. Regeringen sänker inte biståndet. Det är bra. Regeringen ska, liksom den förra, öka arbetskraftsinvandringen. Det är också bra.

Den diskussion som behöver föras är inte om hur vi ska kunna stänga gränserna så effektivt som möjligt, utan om hur vi ska kunna öppna dem på vid gavel.

Inga kommentarer: