fredag, oktober 27, 2006

Avpolitisering med förnuft?

Landets universitets- och högskolestyrelser ska som bekant avpolitiseras och lärosätena ska själva få bestämma vilka näringslivsrepresentanter de utser till att tycka allmänt bra saker om nanoteknik.

Ett problem för regeringen är att mandatperioden för många styrelseledamöter går ut vid årsskiftet, och man kommer inte att hinna ändra de lagar och förordningar som styr utseendeprocessen. Det är alltså regeringen som kommer att utse de nya ledamöterna även den här gången.

Med tanke på alliansens stora irritation över antalet socialdemokratiska politiker i högskolestyrelserna kan man misstänka att just de kommer att rensas ut tämligen mangrant.

Fast här kommer regeringen att hamna i ett intressant dilemma. Å ena sidan vill man ha bort politikerna från högskolestyrelserna. Å andra sidan vill man att högskolorna själva ska bestämma. Men om ett universitet eller en högskola faktiskt vill ha en politiker i styrelsen - kanske till och med en socialdemokrat? Hur ska man göra då?

Detta är ett reellt problem för mitt kära alma mater Lunds universitet. Här är den före detta socialdemokratiske finansministern Allan Larsson ordförande i universitetsstyrelsen sedan tre år. Och kan man tänka sig, han har gjort ett hyfsat bra jobb och många inom universitetsledningen vill ha honom kvar. Han är faktiskt så pass populär att till och med studenterna vill ha honom kvar som styrelseordförande.

Så hur ska regeringen göra? Ska de förlänga Allan Larssons förordnande med tre år och riskera att få skäll för inkonsekvens, eller ska de utse någon slumpmässigt utvald näringslivsnisse och riskera att få skäll från universitetet?

Jag har därför skickat en fråga till Lars Leijonborgs presschef Johan Britz, för att se om han har något bra svar. Fortsättning följer.

torsdag, oktober 19, 2006

(s) i Trelleborg spelade under täcket med (sd)

Nej men för in i helvete! Efter kommunvalet i Trelleborg fick sd vågmästarroll. Nu styrs Trelleborg av en moderatledd sexpartikoalition bestående av de borgerliga partierna, mp och spi. Före valet styrdes kommunen av en "stor koalition" mellan s och m.

Idag rapporterar Sydsvenskan att två ledande socialdemokrater, kommunalrådet Egil Ahl (Trelleborgs "starke man", som det brukar heta) och byggnadsnämndens ordförande Kjell Nilsson försökte förhandla med sd för att behålla makten.

"– Man har rätt att föra samtal kring sådana här frågor, även om vi och sd ibland ser olika på saker och ting, säger Kjell Nilsson. Vårt parti må ha vilken uppfattning det vill på central nivå, eller andra plan. Men som lokalpolitiker har jag lov att prata med vem jag vill. – Vad är skillnaden om vi pratar med Sverigedemokraterna eller med centern eller moderaterna? Det här handlar också om människor."

Skämtar ni med mig? Det är en inihelvete stor skillnad på att samarbeta med centern och att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Det är en evig tur att både Ahl och Nilsson nu har lämnat politiken, för det här tangerar grund för uteslutning.

onsdag, oktober 18, 2006

Ett barn är fött

Från USA rapporteras det att medborgare nummer 300 000 000 just har fötts. Själv sitter jag och skriver på en hemtenta om befolkningsgeografi. Befolkningstillväxt i korthet: med ekonomisk och social utveckling följer sjunkande mortalitet (folk dör inte längre av lättbotade sjukdomar eller undernäring) och, ungefär ett århundrade senare, sjunkande fertilitet (folk föder färre barn eftersom man inte behöver vara orolig för att de ska dö i späd ålder och för att de slutar att bidra ekonomiskt till familjen och istället börjar utgöra en kostnad).

Detta innebär en mycket stor befolkningstillväxt som sedan stabiliseras på en betydligt högre nivå. Sverige är ett bra exempel, som ökade sin befolkning från 2 miljoner i slutet av 1700-talet till 9 miljoner idag - trots att en miljon utvandrade till Amerika. Och idag har vi en extremt låg fertilitet - vår befolkning hade minskat utan invandringen.

Stora delar av the region formerly known as Tredje världen har sjunkande mortalitet men fortsatt hög fertilitet. Det leder till problem eftersom det är svårt att föda, utbilda, och sysselsätta så enormt många människor. Européerna, som hade samma problem under 1800-talet, kunde utvandra till Amerika och Australien. Afrikanerna har inte samma möjlighet. Vi dränker dem i Atlanten eller Medelhavet istället.

"Befolkningsexplosionen" är inget hot på lång sikt mot mänskligheten, som man trodde på 1960-talet. Om vi bara ser till att det ökade välståndet fördelas solidariskt över världen kommer den ekonomiska utvecklingen att komma alla till del, och med förbättrade jordbruksmetoder och bättre resursanvändning kommer vi att kunna bli fler på jorden utan att det behöver innebära en katastrof.

Men i det övergångsstadium som vi befinner oss i nu, bör den rika delen av världen ta ett betydligt större ansvar för att utjämna skillnaderna. Regeringen sänker inte biståndet. Det är bra. Regeringen ska, liksom den förra, öka arbetskraftsinvandringen. Det är också bra.

Den diskussion som behöver föras är inte om hur vi ska kunna stänga gränserna så effektivt som möjligt, utan om hur vi ska kunna öppna dem på vid gavel.

tisdag, oktober 17, 2006

Popova: darra, bloggare!

Jag var övertygad om att regeringen Reinfeldt skulle få en lång smekmånad fylld med rubriker om "politisk rivstart", trivselreportage från Rosenbad och glada mannen-på-gatan-intervjuer. Det var liksom upplagt för det.

Nu har jag istället kunna gotta mig åt den ena obegripliga manövern efter den andra, ministrar som avgår typ varannan dag och kvällstidningsläsare som sågar den nya budgeten. Samt en Pär Nuder förvandlad till klasskampsagitator. Vad kommer härnäst? Ska Tobias Billström också avgå? Anders Borg?

Reinfeldt gjorde ju allt rätt. Han genomgick en personlig total make over, fick ödmjukhetsträning (kanske lite för mycket, om man har sett honom i intervjuer den senaste veckan - lyssna här på ett inslag i Public Service där Carl Bildt har stängt in honom i en låda på Rosenbad), och gjorde verkligen sitt bästa för att framstå som en snäll Svensson med Pippi-plåster som bara ville alla väl.

Enter the gamla moderaterna med buller och bång: arrogant överklass, skattesmitare, "inga kommentarer".

Jag är inte så mycket upprörd som jag är förvånad. Det är ju ingen hemlighet att stora delar av moderaternas kadrar består av just arrogant skattesmitande överklass - men varför, Reinfeldt, varför tog du in dem i regeringen? Har moderaternas partikansli sagt upp kontrakten med sina mediekonsulter? Kunde ingen se det här komma? Det är ungefär som om Persson skulle satt en maoist som näringsminister.

Nåväl, om regeringen inte lyckas få lite positiv spinn snart blir det en fyra år lång golgatavandring mot valförlusten 2010. Det skulle förvåna mig oerhört om inte det rödgröna blocket kommer att leda stort i nästa opinionsundersökning.

Borgerliga bloggare och yrkeskommenterare verkar vara genuint förvånade över att deras regering granskas på samma sätt som den gamla "genomkorrupta" socialdemokratiska. Tips: vänj er.

Men den senaste veckans händelser påminner oss också om att man aldrig kan komma undan sitt förflutna, åtminstone inte om man vill sitta i regeringen. Susanna Popova levererade i ett ovanligt angeläget P1 Morgon en skarp varning till alla oss ordbajsande bloggare. Popova skulle egentligen tala om den nya regeringens kulturpolitik, men hon ägnade istället tiden åt att påminna om att allt det vi politiska bloggare skriver; skrivet i hastigt mod, överdrivet, fullt av förolämpningar och förtal, finns kvar på Internet i evigheters evighet.

Den dag statsråden Kielos, Ljungkvist, Esbati och Hadley-Kamptz radar upp sig för photo-op kommer någon nitisk medborgarjournalist redan att ha dammsugit varenda decenniegammal bloggpost på oövertänkta tillmälen.

P1 länkar dessvärre inte till Popovas krönika, men den var tänkvärd. Och rådet till oss bloggare med riktiga namn är att räkna till tio innan vi klickar på "publicera".

Uppdatering:
Magnus Ljungkvist (en av våra första medborgarjournalister) stavar sitt namn just så. Och om det inte framgår tillräckligt tydligt anser jag fortfarande att regeringens politik är ett större problem än att enskilda statsråds personliga vandel lämnar åtskilligt att önska.

måndag, oktober 09, 2006

Habsburg (m) + Holmberg (okritisk)

Hej Domstol kan vara ganska ojämnt. Ibland är det malmöitiska humorprogrammet genialt. Som idag, när man i den andra timmen granskade en mer än lovligt devot intervju som Bo Holmberg gjorde i TV4:s Nyheterna med den moderata riksdagskvinnan Walburga Habsburg Douglas, medlem av en av Europas mäktigaste familjer genom 1000 lyckliga år, prinsessa av Ungern och bosatt på ett slott, men ändå "en helt vanlig människa".

Kan inte förklaras, måste höras. Hej Domstol, 9 oktober, andra timmen, cirka 20 minuter in. Ligger kvar i en vecka, skulle jag tro.

söndag, oktober 08, 2006

Märklig föraning

Igår blev 25000 utan ström i Malmö (däribland jag). Ikväll blev 22000 utan ström i Göteborg. I Malmö rörde det sig om sabotage, det finns inga uppgifter från Göteborg än. Men om runt 20000 stockholmare drabbas av ett strömavbrott mellan 21 och 22 imorgon blir jag lite fundersam.