onsdag, november 16, 2005

Men vem kan säga vad som kommer sen?

Mikael Wiehe kom till kafé Athén igår, inbjuden av LSSK, ABF och AF, för att prata om politiken bakom musiken. Politiken i Wiehes fall är ganska bekant; en klassisk marxistisk analys av världen som formades under 70-talet och som inte har genomgått några större förändringar. Wiehe var på gott humör och fördömde glatt borgare, såssar och till och med vänsterpartister för deras målmedvetna nedmontering av välfärdsstaten de senaste tjugo åren.

Det satt förmodligen inte så många liberaler i lokalen; de borde åtminstone ha opponerat sig när Wiehe började skämta om att efter majoritetsbeslut hänga vissa borgare i närmaste lyktstolpe, eller när han berättade att Per T Ohlsson är så kolerisk att han en dag kommer att bli så arg att han (förhoppningsvis) får hjärtslag.

Riktigt hett om öronen fick Wiehe det först när han förklarat att han tycker att den svenska vänstern har 'sexualiserats' och snöat in på fel saker. Genusvetenskap och queerteori är trams och flum, menade Wiehe, vilket fick en rad upprörda genusvetare i lokalen att gå till attack.

Till slut kvarstår: min beundran för Mikael Wiehe har inte så våldsamt mycket att göra med hans gubbvänsteråsikter. Jag håller inte med honom om att de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor är viktiga. Jag håller inte med honom om att Sverige är ett land i ständig kris och misär som behärskas av ett gäng samvetslösa rövarkapitalister under de hycklande såssarnas ondskefulla överinsyn.

Min beundran för Mikael Wiehe grundar sig i att jag tycker att han är en av det svenska språkets största poeter genom historien. Och det är inte alltid lätt att behöva upptäcka att ens favoritförfattare, konstnärer, fotbollsspelare eller, visst, politiker, har åsikter eller personlighetsdrag man inte alls delar eller ens kan acceptera. Men det får gå ändå.

8 kommentarer:

Ulf Bjereld sa...

Är inte lika glad i Wiehes poesi som ni, men respekterar honom som musiker mycket. Var med om en liknande sak för flera år sedan - älskade att läsa Klas Östergren. Råkade av en slump träffa på honom. Läser aldrig mer Klas Östergren. Så kan det gå. Man får nog fortsätta vara modernist och skilja verket och författaren åt!

Anonym sa...

Får det verkligen gå ändå Nils? Själv har jag problem med Michael Jackson och har kommit fram till att Jacskon 5 får gå men allt han har gjort i vuxen ålder får läggas på skräphögen. Albert Engström är en annan svår nöt, hur kan man inte tycka om en konstnär som har gjort en teckning där en semesterfirande stins sitter på en perrong och säger: "Där går ett tåg, det ger jag fan i. Där går ett annat tåg det ger jag fan i." Jag tycker det är förbannat roligt, men Albert avbröt sitt tecknande regelbundet för att sträcka ut högerarmen i en hälsning. Bekymmer Nils, Bekymmer!

Nils sa...

Det är väl snarare lättare att göra en lista på konstnärer etc som har haft OK åsikter än tvärtom. Jag vill inte välja bort nazimedlöpare som Herbert von Karajan eller misogyner som Strindberg eller ens galningarna i Knutna Nävar (KPML(r):s agitationsorkester) och vägra lyssna på deras musik eller läsa deras texter. Det får faktiskt gå ändå.

I vår ska jag försöka se Rhenguldet på Stockholmsoperan trots alla tramsigheter som Wagner hade för sig.

Erik Thalin sa...

"trots alla tramsigheter som Wagner hade för sig"

Hoppsan Nils, där var du farligt nära Maud-träsket (fast det är klart, Hitler var inte ens någon bra författare).

syster yster sa...

nej, wiehe kan man bara beundra för hans musikproducerande. han lever ju inte efter sina ideal. jag känner en som satt pa samma flygplan som honom en gang och han satt i första klass avskilt fran den vanliga populacen och drack jättemycket champagne.

Nils sa...

Erik: Jag är inte alls nära Maud-träsket. Maud Olofsson talade om Hitlers gärningar som 'tokigheter', gärningar som innefattade andra världskriget och folkmordet på miljoner judar, homosexuella, zigenare, slaver, socialdemokrater, kommunister, mentalt funktionshindrade och folk i övrigt som han hade svårt för.

Wagners idéer om folkkultur och stortyskhet var tramsiga, men idéer om folkmord hade han definitivt inte och under den första hälften av sin levnad var han närmast liberal i sin politiska uppfattning.

Och Köpenhamnsoperan sätter upp hela jämrans ringen i vår.

Nils sa...

Cajsa: jag säger som Wiehe sa i Lund i tisdags: gå gärna ut och demonstrera, men var inte rädda för att gå ut och äta fasan efteråt.

Erik Thalin sa...

Nils: Hehe, jag vet att det kan finnas vissa skillnader mellan Wagner och Hitler. Har t.ex. inte hört om några planer från Dramaten att sätta upp en dramatisering av Min kamp. Av flera anledningar än bara den vacklande konstnärliga kvaliteten, få man misstänka.