torsdag, oktober 27, 2005

re:designkluster davidshall

Mailade för att beställa en ny, svart torsotröja (ja, jag är torsonörd) häromnatten. Klockan 00.58 svarade en nattarbetande Anna på Lollopard: ”vi öppnar en ny butik vid Davidshallstorg i dagarna. Lägger undan en tröja till dig. Det blir ju billigare…”

Sagt och gjort. Efter en snabb vända på Konsthallen (Ölandsallvarminimalism möter nära-döden-upplevelse) kom jag och en vän till Davidshallstorg. Utanför Lollopard stod en massa dyra barnvagnar parkerade. Inne i den spackeldoftande lokalen drack gästerna, mest designmammor i 35-årsåldern, premiärdrinkar medan deras polarn o pyret-randiga barn knaprade chips. I hörnen stod multi-kulti -pappor som sig bör.

Tröjan blev bra men det intressanta är Lollopardbutikens placering: Davidshallstorg verkar återta sin roll som en plats för design-/andrahand-/retrobutiker. Det tillsammans med att torgmiljön ska uppgraderas (bl a ska parkeringsplatserna lokaliseras under markytan- äntligen!) gör att Davidshallstorg är en stark bubblare på min lista över intressanta Malmöplatser.

8 kommentarer:

Tomas sa...

Själv är jag svag för förslaget Classsicum. Öppen, stilren yta med gott om plats för lockande uteserving. Kaffe eller vin till fontänens porlande...

Gabriel sa...

Ja, de svarta väktarna kanske passar bättre i Volgograd eller Gotham City. Uteserveringar är viktigt.

Själv höjer jag fortfarande min lans mot Torson, visserligen är hatkärlek dynamiskt, och assimilering pragmatiskt och bra, men alla dumheter kring denna väderkvarn ska inte få glömmas riktigt så snart. Och vad är detta om inte en stor iPod-kokong? Som Ulf Peter Hallberg skriver: "Mina vänner kallar mig Don Quijote, men det skiter jag i."

Tomas sa...

Tja, vad ska jag säga? Visst är det hatkärlek och visst ska vi aldrig glömma alla dumheter kring vansinnesprojektet. Men jag tjusas när city brandingkuken slutligen totalerigerat och min lans är så bräcklig och den är så mäktig. Och du har rätt: jag är svag för vridna överkroppar (minns Brett Anderson) och det är en nackdel ibland.

Som någon slags idiotens kompensation är jag för citytunneln också. En tunnel och ett torn: ska Malmö självbefruktas?

Gabriel sa...

För att fortsätta metaforiken kan jag säga att tunneln, den har jag inte satt mig in i...

När det gäller nyttiga, för mig minst lika känslomässigt laddade, projekt, kan man notera att Stockholm funderar på nya spårvagnslinjer.

Tomas sa...

Ja, vad glädjande! Spårvagnen är helt klart på väg tillbaka. Inte bara i Sthlm ses det som ett alternativ igen, större Europeiska städer som Manchester har satsat stort på spårvagnstrafik.

I Malmö kommer man dock inte närmare än Skånetrafikens devis ”Tänk spårvagn – åk buss”. Fast det går förstås att hyra en spårvagn en dag: http://www.mss.se. En försmak om vad komma skall? Söndagste eller kanske tentaplugg ombord?

Gabriel sa...

Ah! En ny värld öppnar sig! Gamla spårvagnslinjer i Sverige, Norden och Baltikum. För att inte tala om ångspårvägslinjer, monorail och cable-cars med mera över hela värden. Åsnebanor på Bahamas, trådbuss i Landskrona, I get carried away...

Gabriel sa...

Rättelse: Åsnespårvagnarna fanns på Barbados.

Tomas sa...

Sköldpaddsspårvagn på Galapagos? Älgspårvagn i Småland? Natur och teknik i en fulländad symbios. Dessutom eventmarknadsföring när den är som bäst. Yes, tramway is the future!