onsdag, augusti 31, 2005

Ett köttben till kårmupparna

Idag kommer det nya numret av Lundagård från tryckeriet (i Lundastudenternas brevlådor på fredag), och självcentrerad som jag är skulle jag vilja tipsa om Kårspelet, konstruerat av mig och tecknat av Björn Wallin. Kårspelet är ett sällskapsspel som medföljer tidningen och handlar om studentkårsverksamhet. Spelet går ut på att lämna studentlivet genom att göra sig av med sina förtroendeuppdrag. 1-42 000 spelare, företrädesvis från akademiska hem. Nördigt och internt. Om man inte är Lundastudent kan man stjäla ett ex från närmaste studentkår.

tisdag, augusti 30, 2005

Borgarbrottning i Bankeryd

Göran Hägglund skriver i en debattartikel i Sydsvenskan idag att han hoppas på kompromisser från de andra borgerliga partiledarna när de träffas i Bankeryd. “Nu tycker jag nog att de tankar kring ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen, som både Fredrik Reinfeldt och Lars Leijonborg marknadsfört som kompromissförslag, mest är kamouflerade kopior av deras ursprungliga förslag.” Och det har han ju rätt i.

Men utifall man inte skulle kunna komma överens i ersättningsfrågan, garderar Hägglund sig med att säga att ersättningsnivåerna ändå inte är så viktiga. Huvudsaken är ju att folk arbetar.

Det är ett enkelt sätt att trivialisera en av de viktigaste stridsfrågorna inom alliansen och mellan högern och vänstern inför valet. Det är ju nämligen sänkningen av ersättningsnivåerna som ska finansiera skattesänkningarna. Och som en artikel på Sydsvenskans ledarsida (ej på nätet) sammanfattar: “Det enda de borgerliga kan enas om är ökade utgifter.”

Publiceras även på motallians.se.

torsdag, augusti 25, 2005

Fler röster om Reinfeldts tal

Eric Sundström (AiP) tipsar om detta inslag från SVT 24 där Eric själv, Ali Esbati (Flamman), Karin Olsson (Expressen) och Mattias Svensson (Smedjan) kommenterar Reinfeldts tal. Alla får prata någorlunda till punkt, Lundagårds-Karin får plötsligt försvara moderaterna från moderate Mattias sarkasmer, och Ali Esbati talar om den skogstokiga grotthögern. Varför får inte de vara med i Godmorgon Världens panel? Det hade förgyllt mina söndagsmorgnar i alla fall.

Reinfeldt är en värdig motståndare

Fredrik Reinfeldt har just hållit sitt inledningsanförande på moderaternas partistämma. Hans budskap är att det är slut med allt tal om systemskifte, i alla fall just nu, för systemet fungerar bra. "Moderaterna tror på att en skattefinansierad välfärd har stora fördelar, för det utjämnar människors livschanser." Det är nästan så att man tror att det är Erlander själv som står i talarstolen, och jag kommer att tänka på Olof Palmes ord i en TV-sänd partiledardebatt inför valet 1982:

"...för jag vet att den moderna svenska historien är full med värdefulla reformer som ni har skildrat som elak socialism, men sen slåss ni om att ta äran av reformerna när människorna har fått erfarenhet om vad de betyder."

Reinfeldt dömer också ut den ensidiga marknadsliberalismen: "Den som tror att det bara handlar om utbud och efterfrågan missar partiets utgångspunkt: börja hos människan."

Han hyllar det svenska arbetsmarknadssystemet och förklarar att "man kan inte gå till val på en stor konflikt om den svenska arbetsmarknadspolitiken." Han säger att det inte är moderaternas uppgift att alltid ställa sig på arbetsgivarnas sida i konflikter.

Men lite av de gamla takterna sitter ändå i: Reinfeldt förklarar att moderaterna är "garanten för att en alliansregering sänker skatterna" och undslipper sig, som av misstag, en kommentar om att rättsväsendet är "den enda ovälkomna privatisering moderater överhuvud kan tänka sig".

I slutändan blir dock Reinfeldts styrka denna: han nämner inte Göran Persson en enda gång. Där Bo "världens högsta skatter" Lundgren var besatt av Persson och socialdemokratin, talar Reinfeldt om sina egna förslag (som visserligen har något djupt socialkonservativt, om inte rent socialdemokratiskt över sig).

Att sen ombuden på stämman av TV-bilderna att döma inte ler särdkilt mycket, och applåderar ganska lamt, för att efter talet tveksamt och långsamt resa sig upp för de obligatoriska stående ovationerna är ett annat, och internt problem. För oss i det goda laget gäller: vi har fått en värdig motståndare.

Det här inlägget publiceras också på motallians.se.

Tyska valet inte författningsvidrigt

Den tyska författningsdomstolen har just kommit med sitt utslag i frågan om president Horst Köhlers beslut att utlysa nyval. Som väntat förklarades beslutet vara i enlighet med författningen och det blir därför val till förbundsdagen den 18 september.

Det är fortfarande jämnt skägg mellan blocken. Den stora koalitionen hotar i bakgrunden.

Se här för en nyhetsartikel på engelska.

onsdag, augusti 24, 2005

Malmö-Skåne Louis Vuitton Cocktail Party

I dag invigs America’s Cup-deltävlingen i Malmö. Mycket finns att säga om spektaklet som ska marknadsföra Malmö och Skåne som en seglande region (Se t ex Erlanderbrigaderna 28/7). En diskussion som är intressant är vem som har rätt att definiera vilken slags stad/region som vi lever i. Malmö – en seglande stad? Hur många av malmöborna tycker det? Platsmarknadsföringseliten i Malmö fick en chans att glänsa och tog den. Synd att marknadsförarna inte tog fasta på någon av de styrkor Malmö redan har idag, ett levande kulturliv t ex.

Men vad händer när glappet mellan den marknadsförda bilden av staden och staden såsom medborgarna upplever den blir stort? Går det att reparera i efterhand? Blir nästa drag från Malmö stad att låta skoleleverna få optimistjollesegling på schemat? (Kanske blir det problem att få tillräckligt med behöriga instruktörer).

America´s Cup-deltävlingen är först och främst ett cocktailparty för näringslivet och de c:a 400 journalister som finns på plats. Det är heller inget som projektledningen förnekar. Informationsansvarig Cecilia Gyllenkrok menar själv att stadens medborgare kommer i tredje hand som målgrupp. Lite trist kan tyckas då det är vi som betalar. Men som en Hubert Pettersson påpekar på Debatt i dagens Sydsvenskan: på Regementsgatan finns det kopior av Louis Vuitton-väskor att handla för en billig peng.

Medborgare som eventuellt känner sig undanskuffade kan således konsumera sig till lite tröst. Louis Vuitton åt folket!

Motallians.se

Jo, just det. Från och med idag bloggar jag också på motallians.se, en site som ägnar sig helt åt att racka ner på de borgerliga partierna. Här skriver jag mitt första inlägg, som handlar om Lars Leijonborgs nya karriär som obehörig lärare.

Ny staty på Stortorget i Malmö


Jag har tidigare skrivit om att statyn av Karl X Gustav på Stortorget i Malmö bör bytas ut mot en staty av Ilmar Reepalu. Jag är dock inte den enda som vill se förändringar på den punkten.

Carl P Herslow, kommunfullmäktigeledamot i Malmö för det spettkakepatriotiska och högerpopulistiska Skånepartiet, föreslår i en motion att statyn bör ersättas med en staty av den danska unionsdrottningen Margareta I.

När missnöjespartier kommer in i demokratiska församlingar, brukar deras politiska förslag reduceras till kuriosa. De har nämligen ingen kraft att följa upp de brösttoner de så ofta håller sig med på torgmöten och i närradiosändningar.

Om man vill höra Herslow gnälla, kan man göra det här, där kommunfullmäktiges sammanträde kommer att sändas live den 2 september på eftermiddagen.

tisdag, augusti 23, 2005

Dödsblogg

Den franske 1500-talsförfattaren Montaigne var besatt av döden. I en motsägelsefull essä (Essayer, första boken, tjugonde kapitlet) intalar han sig själv att han har lärt sig att inte frukta döden genom att tänka på den hela tiden.

En rad anekdoter från olika tider används för att belysa det fåfänga i att försöka undkomma döden, och att man aldrig kan veta när den kommer: "Aischylos hade varnats av spåmän att ett hus skulle falla över honom och höll sig utomhus, men förgäves - han dödades av ett sköldpaddsskal som föll ur klorna på en örn."

Är det så att vi förnekar döden mer idag hos oss än tidigare och på andra platser, eller är det ett almänmänskligt fenomen giltigt för alla tider? Kan vi förbereda oss på döden? Kan vi förbereda oss på att våra vänner och älskade kan slitas ifrån oss när som helst? Hjälper det att, som Jakob Hellman, "skratta högt där döden ser"?

Montaigne skriver: "Vi vet aldrig var döden väntar oss, låt oss därför vänta den överallt. Att tänka på döden i förväg är att tänka på friheten. Den som har lärt sig att dö har lärt sig av med att slava. Förmågan att dö befriar oss från all underkastelse, från allt tvång. För den som har insett att det inte är något ont att berövas livet finns det inget ont i livet."

(Montaignes Essayer i översättning av Jan Stolpe.)

söndag, augusti 21, 2005

Propagandakorsord

Svenska Dagbladet spexar till det med att idag (21 augusti) på redaktionell plats publicera ett propagandakorsord. Korsordet har Fredrik Reinfeldt som tema och eftersom namnet är en av frågorna, betecknas han genomgående med 'x'. Här är några exempel:

"Kan nog X även få stöd från". Svar: arbetare.
"Vill X att vi får behålla mer av". Svar: inkomst.
"Kan ej X utmålas som". Svar: högerspöke.
"Dem vill X minska beroendet av." Svar: bidragen.

Är jag paranoid? Är det bara jag som upplever korsordet som lite, hur ska jag säga det, högerpropagandistiskt? Är det en slump att det just är Svenskan som publicerar det? Säg att jag har fel, för om en stor svensk dagstidning nedlåter sig till att bedriva politik i korsordsform har valrörelsen redan nått sitt första lågvattenmärke.

fredag, augusti 19, 2005

Elljud

Just hemkommen från några dagars vandring längs småländska Ostkustleden. En överdos av frisk luft och rivsår på benen stärker kropp och själ inför höstens arbete. Leden passerar Bussvik som tidigare var utskeppningshamn för sten. I början av 1940-talet skeppades stora mängder sten till Tyskland, avsedd för Hitlers segermonument. Här ligger fortfarande sten kvar som aldrig kom iväg. Speer har alltså även pyntat en svensk vandringsled.

Ostkustleden bjuder dock på åtminstone ett färdigställt monument: Simpevarps kärnkraftsverk. Jag och min vandringsfrände varseblir energimaskinen när vi upptäcker inte bara de resliga skorstenarna utan även varningssirener monterade på de röda ladornas tak. Ett tydligt brummande påminner oss om att det produceras också annat än svensk mjölk i trakten. Läser senare en insändare i Smålands-sosse-blaskan Östran. Insändarskribenten motsätter sig en planerad utbyggnad av vindkraft, bl a på grundval av det oväsen de för.
Själv föredrar jag nog en vindsnurras surrande framför en uranmaskins brummande. Dessutom borde alla som kan fly sommartablåer och kräftskalstinkande stadsfestivaler och leva skogsliv åtminstone ett par dagar varje sommar. Det gör en gott.

torsdag, augusti 18, 2005

Splittringen inom folkpartiet

"Att vara liberal är att vara kluven", sa Gunnar Helén, den gamle folkpartiledaren. Kluven är också den folkpartistiska riksdagskvinnan Birgitta Ohlsson i en debattartikel i Sydsvenskan idag. Hon uttrycker visserligen glädje över att partiet idag är mycket större än under 90-talet, då man balanserade på fyraprocentsspärren, men är orolig över den "ensidiga kravretorik"som nu används för att suga in ständigt nya batongliberaler. "...liberala ideal är alldeles för värdefulla för att slarvas bort i jakten på opinionen" skriver hon och sammanfattar därmed folkpartiets problem.

De borgerliga väljarna i Sverige är nämligen inte så våldsamt intresserade av liberala ideal, om de inte rör ekonomisk liberalism. Bombretorik, kör-ut-dem-mentalitet, åsiktsregistrering och skrämselpedagogik i skolorna är långt mer populärt. Men om folkpartiets liberala ideal försvinner, återstår bara den ihåliga högerpopulismen och Bengt Westerberg-bysten har bytts ut till Bert Karlsson-dockan.

En god vän till mig sa att det enda som skulle kunna få honom att rösta på folkpartiet var Birgitta Ohlsson. Folkpartiets landsmöte får utvisa om hennes tankar vinner gehör. I partistyrelsen hamnar hon inte.

onsdag, augusti 17, 2005

Broder Roger mördad

En av vår tids största andliga ledare, Broder Roger, mördades brutalt i tisdags kväll under en gudstjänst i Taizé.

Min första verkliga insikt om vad internationell solidaritet kan innebära fick jag 1998, då jag under två månader vistades i den lilla franska byn, som varje år tar emot tiotusentals katolska, protestantiska och ortodoxa ungdomar från hela världen. Här levde jag i ett kollektiv med asiater, amerikaner, afrikaner och européer och lärde mig att de kulturella skillnader som finns i världen inte betyder något i jämförelse med den gemenskap det innebär att vara en del av mänskligheten.

Broder Roger stod för tolerans, öppenhet och förståelse mellan folk, trosinriktningar och religioner. Från den dag år 1940 då han som 25-åring slog sig ner i Taizé för att gömma judiska flyktingar undan nazisterna har han varit en förebild för såväl kristna som andra människor, och jag saknar honom.

tisdag, augusti 16, 2005

Wahlkampf update

Bara en kort uppdatering om läget i den tyska valrörelsen. Edmund Stoiber, ledaren för CSU (CDU:s bayerska systerparti, kristdemokratiskt), håller på att alldeles på egen hand vinna valet åt Schröder & co.

Efter att ha förklarat att bayrarna var mycket smartare än östtyskarna (bland annat eftersom bayrarna ju röstar kristdemokratiskt medan östtyskarna inte gör det) och att de inte borde tillåtas få avgöra det tyska valet blev östtyskarna (och faktiskt västtyskarna också) arga.

Sedan förkunnade han att han gärna skulle trycka till det tyska vänsterpartiets Oskar Lafontaine ordentligt i en TV-debatt. När det visade sig att Lafontaine också tycket att det var en bra idé, drog han sig undan. Lafontaine är nämligen en duktig retoriker.

Den borgerliga kanslerkandidaten Angela Merkel (CDU) försöker använda sin östtyska härkomst för att bättra på partiets usla siffror i det forna DDR och känner sig inte alls hjälpt av Stoibers personliga korståg.

Den vänstriga tidningen taz sammanfattar kristdemokraternas problem i öst i denna artikel. Ni som inte hajar klyket får nöja er med skämtteckningen från samma tidning som visar Stoibers taktik. Bildtexten lyder: "Vi är för goda för denna världen."

Jag ber om ursäkt till mina icke tysktalande läsare och lovar att i framtiden då och då länka till engelskspråkiga medier. De svenska skriver inte så mycket.

måndag, augusti 15, 2005

Det europeiska projektet

Jag ska börja med att säga att jag i grunden är positivt inställd till EU. Jag var väldigt arg under folkomröstningen, men jag tror att det var Carl Bildt och den allmänt låga debattnivån ("allt kommer att bli billigare") som gjorde mig mest irriterad. Under åren har jag veknat och accepterat att om vi ska ta livet av nationalstaten, kan vi lika gärna gräva där vi står.

Men jag tror att EU-positiva lika väl som -negativa borde fundera mer över det faktum att det europeiska projektet inte är något som började med Kol- och stålunionen. Nu är jag ingen historiker, men om man tittar på den europeiska historien ser man två saker:

1) Framväxten och förfallet av romarriket
2) En rad försök att återupprätta romarriket

Efter Västroms fall under folkvandringstiden dröjde det inte länge innan Karl den store blev ny kejsare, och därefter fortsatte det med strider mellan påvar och kejsare, diverse Habsburgare, trettioåriga krig och Napoleon.

Och efter andra världskriget: Churchhills ord om Europas förenta stater för att förhindra fortsatta krig, fransk-tysk axel, östutvidgning och så vidare. Jo, jag är övertygad om att EU har nånting med romarriket att göra, även om det förmodligen inte är särskilt medvetet. En mycket stor skillnad gentemot tidigare imperieprojekt är att man inte använder vapen för att förena européerna. Eller ska vi kanske säga kristenheten?

Motståndet mot Turkiets eventuella inträde i unionen tog sig ett absurt, men också mycket talande uttryck när den holländske kommissionären Frits Bolkestein menade att ett turkiskt EU-inträde skulle innebära att befrielsen av Wien 1683 skulle ha varit förgäves. Med de tidsperspektiven ter det sig inte längre lika orimligt när islamistiska terrorister kallar euroamerikanska trupper i Mellanöstern för korsfarare.

Så vad vill jag säga med allt det här? Jo, jag vill att även vi vulgärfederalister då och då stannar upp i arbetet med den europeiska integrationen och är uppmärksamma på att även den goda federationen kan, precis som i Star Wars, utvecklas till ett ont kejsardöme.

fredag, augusti 12, 2005

Albert Speer och Kina

Idag pratade jag med en stadsantikvarie och en museichef om faran med att bygga funktionsuppdelat utan tanke på människor och vi kom in på Kina. Vi oroades över att man gör om samma misstag där vad gäller funktionsuppdelning, betongghetton och rivningsraseri som här.

När jag nämnde att Albert Speer jr., son till Germania-arkitekten, hade fått i uppdrag att bl a rita en del monumentalprojekt i samband med OS i Peking 2008 höll de på att trilla av stolen. Men så är det. Det sägs att historien upprepar sig två gånger, första gången som tragedi och andra gången som fars.

Susanne, som har varit digitalt inlåst i Kina hela sommaren (censuren är inte att leka med), kommer förresten tillbaka nästa vecka och kommer så småningom att skriva om Kina här. Läs henne då.

torsdag, augusti 11, 2005

Erlander själv

Här är en sida tillägnad Tage Erlander som jag inte hade sett tidigare, gjord i samband med en utställning för att fira hans hundraårsdag 2001.

Och erlanderbrigaderna, då? Varför Erlander? Tja, Erlander var i all sin värmländska längd en omisskännlig lundensare. Han fann socialdemokratin under sin tid som student vid Lunds universitet och aktiv i studentpolitiken. Han drevs av en vilja att förändra och förbättra samhället, men släppte aldrig humorn, skepticismen, humanismen. Nånting åt det hållet.

Här är en artikel som handlar om Erlander som den store absurdisten i svensk politik.

Kändisvalet 2006, cred

Det är allt för sällan som jag ger cred åt bloggarkollegor. Dags nu.

Flitigt skrivande Jonas Morian tipsar om bloggare som kommit tillbaka från semestern och särskilt Nina Unesi, som sopar till pophöger-Linda i lite skön bloggarkampanda. Skönbloggande Marta Axner i Uppsala listar några andra bloggande kårmuppar, exempelvis alltid lika rättrådige Pelle Rödin, som skriver intressant om utbildningspolitik.

Om man har tagit namnet erlanderbrigaderna kan man inte undgå att nämna wigforsska tankar, som i denna länk analyserar Göran Perssons Björkvikstal ur vänstersossigt perspektiv. Det feministiska initiativet (inom partiet, alltså) Rebella har fått en rivstart och strösslar intressanta diskussioner, som senast om huruvida Sverige ska erbjuda fria aborter åt alla, även besökande.

I en bloggosfär präglad av liberala podpojkar behövs ni. Tack för att jag får läsa er!

Journalistbloggen Diagnos tycks ha havererat totalt efter en serie plågsamt personliga bekännelser av bl a tidningen Lundagårds kulturchef Joakim Borda.

Men nu: en ny serie! Kändisvalet 2006 har bara börjat. Efter att Linda Skugge kommit ut ur det smygkonservativa klädskåpet måste vänsterkartellen ta uppgiften på största allvar. Först ut: Mark Levengood förklarar i senaste QX att "en socialdemokratisk regering gynnar [gayrörelsens] sak mer än en borgerlig regering och det säger jag utan att klargöra någon partipolitisk hållning. Jag tror att vi ska veta vilka som i grunden är våra vänner."

onsdag, augusti 10, 2005

Reinfeldt är en stor fet lögnare (jo, faktiskt)!

I Vår Bostad 8/05 får Fredrik Reinfeldt (naturligtvis) frågan om vad han tycker om marknadshyror. Reinfeldt säger: "Marknadshyror är ett politiskt dött ord för mig. Vi vill ha ett bruksvärdessystem, men i den ursprungliga formen, som det en gång var tänkt."

Jaså, jaha, tänker man, ännu en fråga där moderaterna svängt. Smart drag. Men nix pix hallonmix. De har inte svängt alls. Reinfeldt har däremot upptäckt att folk inte vill ha marknadshyror, särskilt inte folk som bor i hyresrätter. Därför tycker han att marknadshyror är ett politiskt dött ord.

När man läser vidare, får man veta att
1) alla hyresgäster ska förhandla sin hyra enskilt
2) allmännyttan inte ska vara hyresvägledande
3) läget ska slå igenom i hyran

Reinfeldt anser dessutom att det inte finns någon bostadsbrist i Sverige eftersom marknaden fungerar perfekt. Jo, han säger faktiskt det, läs artikeln.

Så nu ska jag säga er ett sanningens ord: Fredrik Reinfeldt är en stor fet lögnare. Han kommer att fortsätta att förklara moderata älsklingsbegrepp vara "politiskt döda ord" tills han förlorar riksdagsvalet i september 2006, samtidigt som politiken fortsätter att vara exakt den samma.

Här är en lista på ord som Reinfeldt kommer att säga är "politiskt döda ord" fram till valet:

1) skattesänkning (oktober 2005)
2) hushållsnära tjänster (januari 2006)
3) ordning och reda (februari 2006)
4) NATO-medlemskap (juni 2006)
5) rejält sänkta ersättningsnivåer (juli 2006)
6) individens frihet (augusti 2006)
7) marknadsekonomi (september 2006)

tisdag, augusti 09, 2005

Den tyska rysaren

Det tyska valet kommer att bli en verklig rysare. De senaste siffrorna visar att CDU/CSU och FDP inte längre kan räkna med egen majoritet i förbundsdagen. Opinionsundersökningen, som är beställd av den tyska TV-kanalen ARD, visar att de borgerliga för första gången sedan i februari inte har majoritet.

I debatten höjs temperaturen. Medierna börjar ägna sig åt kremlologi. Den 25 augusti är det partiledardebatt på ZDF , men SPD kommer inte att skicka förbundskansler Schröder, utan partiordföranden Franz Müntefering, vilket har väckt ont blod hos de borgerliga och misstankar om att inte ens SPD längre tror på Schröders förmåga.

Den 4 september är det hur som helst kanslerdebatt mellan Angela Merkel från CDU och Schröder, och debatten kommer att direktsändas i ARD, ZDF, RTL och Sat1 samtidigt.

Spekulationerna om hur regeringen kommer att se ut efter valet fortsätter också. En röd-röd-grön koalition (mellan SPD, de Gröna och det nya vänsterpartiet) tycks fortfarande uteluten. Istället pekar vissa experter på att SPD redan verkar ha ställt in sig på stor koalition, även om Berlins socialdemokratiske borgmästare Klaus Wowereit har uttalat sig för ett samarbete mellan SPD och vänsterpartiet.

Enligt en artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung, FAZ, har bland annat finansministern Hans Eichel och näringslivsministern Wolfgang Clement (båda SPD) uttalat sig i vagt positiva ordalag om en stor koalition (SPD + CDU/CSU), medan Angela Merkel (CDU) bestämt har avvisat en sådan lösning. För en diskussion om farorna med en stor koalition, se mitt inlägg den 20 juli.

Och som om det inte skulle vara nog med spänning, så är det inte ens slutgiltigt bestämt om det blir nyval eller ej. Den tyska författningsdomstolen sitter idag och behandlar ett överklagande av beslutet att utlysa nyval. Om överklagandet går igenom, blir det inget val.

lördag, augusti 06, 2005

Hiroshima, 60-årsjubileum


Då det idag är 60 år sedan den där bomben fälldes över Hiroshima, väljer jag att citera ur den svenske poeten Harry Martinsons diktverk Aniara.

Sång 26

Den stenstumt döve började att skildra
det värsta ljud han hört. Det hördes inte.
Jo, just när örats hinnor sprängdes sönder
kom som ett sus av sorgsen säv, det sista -
när fototurben sprängde sönder Dorisburg.
Det hördes inte, slutade den döve.
Mitt öra hann ej vara med
när själen söndersprängdes,
när kroppen sönderslängdes
när en kvadratmil stads mark vrängde
sig ut och in
då fototurben sprängde
den stora stad som hetat Dorisburg.

Så talade den döve som var död.
Men då det sagts att stenar skola ropa
så talade den döve i en sten.
Han ropade ur stenen: kan ni höra.
Han ropade ur stenen: hör ni inte.
Jag kommer ifrån staden Dorisburg.

Sen började den blinde att berätta
om det ohyggligt starka skenet
som bländat honom.
Han kunde inte skildra det.
Han nämnde bara en detalj: han såg med nacken.
Hela huvudskålen blev ett öga
som bländades utöver sprängningsgränsen
lyftes och for bort i blind förtröstan
på dödens sömn. Men den blev ingen sömn.

Och just i detta liknar han den döve.
Och då det sagts att stenar skola ropa
så ropar han ur stenar med den döve.
Så ropar de ur stenar med varandra.
Så ropar de ur stenar med Kassandra.

Rocketboom

Rocketboom

Fredagens sändning av videobloggen Rocketboom (som jag, ibland utan att veta varför, glatt surfar in på varje dag) är...bra. Det är alltid kul att se hur nån lyckas håna USA:s nuvarande utrikespolitik på ett nytt sätt.

torsdag, augusti 04, 2005

Al Gore startar nytt TV-format

Det allra, allra nyaste nya nu: Al Gore har startat en ny TV-kanal. Den heter Current TV och kan för närvarande ses av ca 20 miljoner amerikaner. Det finns tre grejer som gör kanalen annorlunda:

1) Istället för att dela upp tablån i timmes- eller halvtimmeslånga block, sänds program som är 3-10 minuter långa för att blidka otåliga zappare.

2) Större delen av materialet som sänds laddas upp mot Current TV:s hemsida av typ vem som helst som känner för det.

3) Var 30:e minut visas Google Current, som är ett program baserat på vad folk runt om i världen googlar på mest.

Det här är så 2005 att jag baxnar.

onsdag, augusti 03, 2005

Timbuktu borde vara norrman

Timbuktu ska spela på AUF:s (norska SSU) sommarläger. Han är tydligen väldigt populär i Norge just nu. Av notisen på AUF:s hemsida framgår att en norsk dagstidning har kallat honom "Skånes främsta afro-amerikanska socialist-rappare". En annan norsk dagstidning har utnämnt honom till en av de svenskar norrmän skulle önska var norsk. Där ser man.

För övrigt är det helt medvetet som jag avstår från att kommentera SSU-kongressen. Det gör ändå alla andra just nu. Själv vill jag påminna om att det är stortingsval i höst, och det ser bra ut för vänsterkartellen.

tisdag, augusti 02, 2005

Ottos mops

Jag greps av ruelse för att den här bloggen lovar "kultur, medier och politik". Så mycket kultur har det inte blivit på sistone. Därför är det dags för en dikt av Ernst Jandl, som för övrigt skulle ha fyllt 80 häromdagen, om han inte hade varit död i fem år. Rättare sagt är det dags för hur man kan använda Ernst Jandls dikt under en tysklektion för femteklassare. Om ni inte redan kan läsa tyska hjälpligt, är det värt att lära sig det för att kunna läsa den här texten.

"Das Gedicht evoziert eine Vorstellung von der Handlung um Otto und seinen
Hund, es lässt viel Raum für gestalterische Übungen: Was passiert in dem Text,
wie spricht Otto? Welche Gefühle Ottos schwingen in seinen Worten mit (das
reicht von seinem Ärger über den trotzigen Hund ("fort mops fort") über Triumph
oder Verwunderung ("soso") bis hin zu seiner Sorge, wo dieser wohl stecken mag
("hofft") und seiner Freude darüber, dass er wieder da ist ("komm mops
komm")."

Folkrörelse ist f affärsrörelse

Helle Klein skrev igår om att det är dags för socialdemokratin att ta upp folkrörelsetråden igen. Bra skrivet, Helle!

måndag, augusti 01, 2005

Det goda arbetet

Jag pratar med min vän folkpartisten (vi rör oss mellan Ariman och Stortorget i Lund; det känns som en kompromiss: från kvasiintellektuell vänster till borgerliga bohèmer). Vi kommer överens om att det inte är ersättningsnivåerna som är problemet för arbetslösheten och sjukskrivningarna. Kanske inte ens lönerna (även om de ökade löneklyftorna är ett annat, mycket stort problem). Nej, problemet är dåliga, själsdödande jobb utan möjligheter till utveckling.

I en ledare i DN förklaras att man måste tvinga folk att arbeta. Klassiskt argument, men naturligtvis helt fel. Det som behövs är arbeten där människor känner att de är behövda, att deras kunnande är uppskattat och där det finns en möjlighet till befordran och personlig utveckling.

Vi jämför några erfarenheter. Jag arbetade en tid på Starbucks, lattemonstret, för en låg lön, £3,90 i timmen eller nåt sånt. Arbetarna fick gå igenom två veckors utbildning där vi lärde oss mer än vad som egentligen var nödvändigt för våra arbetsuppgifter. Vi blev fullfjädrade kaffekonstnärer och kände oss som det. Möjligheterna till befordran var stora, och det förekom bara internrekryteringar till chefspositioner. Var det självbedrägeri? Kanske, men jag trivdes med det. När jag flyttade till Sverige för att börja studera försökte de hålla mig kvar med att locka med regionchefsposter i Skandinavien.

Min vän berättar om sina jobb på Posten och som mentalvårdare. Ingen uppskattning, inga möjligheter till befordran. Dead end jobs.

Vi ska skapa det goda arbetet. Inte tvinga in människor i själlösa trälsysslor till ännu lägre löner. OK?

Arbetskraftsinvandring - men i hemlighet

Det var tänkt att det här inlägget skulle handla om att de borgerliga partierna just enats om fri invandring. Jag skulle ha kommenterat det med att 1) det är bra att eftersträva öppna gränser; 2) förslaget är trots allt dåligt eftersom man kan behandla arbetskraftsinvandrarna lite hur som helst: om de blir av med jobbet sparkas de ut ur landet igen; 3) jag tippar att borgarna kan komma att förlora valet på frågan om "fri" invandring eftersom deras nya arbetarväljare skulle dra åt sig öronen eftersom det skulle vara ett potentiellt hot mot deras lönenivåer.

Men inte då. Det här inlägget handlar istället om att alliansen verkar mörka sina planer på arbetskraftsinvandring.

Sydsvenskan ägnade igår söndag den 31 juli ett uppslag i sin ekonomidel åt att de borgerliga partierna och Svenskt Näringsliv hade enats om att tillåta fri invandring: alla hugade skulle kunna åka till Sverige och söka jobb i tre månader. Om invandraren inte lyckades få jobb efter tre månader, skulle han slängas ut igen. I artikeln intervjuas bl a Mauricio Rojas från folkpartiet och Anders Karlsson från socialdemokraterna. Mauricio är för och Anders mot. Detta kompletteras med lite grafik som visar att AMS och Svenskt Näringsliv har tagit fram sinsemellan motsägelsefull statistik om arbetskraftsbristen i Sverige, en reflekterande text om den polske byggarbetaren Pjotr, som tjänar en polsk årslön på en månads arbete i Sverige, en internationell utblick över invandringsregler samt några punktfakta om det borgerliga förslaget. Artikeln är skriven av Mats Amnell.

Men jag kan tyvärr inte länka till artikeln, för den finns inte på Sydsvenskans nätupplaga. När jag kollar maktskiftessidan finns inte ett ord om arbetskraftsinvandring. Jag kollar partiernas hemsidor, men inget av dem gör en stor grej av arbetskraftsinvandring. Av kristdemokraternas hemsida framgår inte alls att de är för fri invandring. Centerpartiet och Folkpartiet har egna rubriker om arbetskraftsinvandring under sina på partihemsidor obligatoriska A till Ö-sidor. Moderaterna talar mest om EU.

Enligt artikeln är de borgerliga partierna inte överens än om i vilken utsträckning arbetskraftsinvandrarna ska få tillgång till de svenska välfärdssystemen. Folkpartiet vill att de ska ha full tillgång och man kanske kan misstänka att moderaterna inte helt ställer upp på det. I övrigt är Folkpartiets förslag nästan identiskt med Svenskt Näringslivs.

Arbetskraftsinvandring är dock inte enbart en borgerlig fråga. Regeringen har tillsatt en kommitté med Lena Hjelm-Wallén som ordförande som ska utreda formerna för en utvidgad arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES. Kommitténs resultat ska presenteras våren 2006. Kommittén presenterade ett delbetänkande i juni 2005

Jag misstänker således att varken den borgerliga alliansen eller socialdemokraterna kommer att göra något stort nummer av sina planer av rädsla för att förlora röster från väljare som misstänker att de personligen skulle drabbas negativt av en ökad arbetskraftsinvandring. Och det är synd, för jag är personligen övertygad om att Sverige bör öppna gränserna, men det är inget som kan göras i hemlighet utan något som det måste föras en bred debatt om.